Blås&Knåda

Jag visste redan som barn. Jag visste och andra anade. Då kunde jag inte sätta fingret på det men Idag är det lika självklart som att andas och äta. Jag får älska vem jag vill och jag får ligga med vem jag vill, jag får gifta mig och skaffa barn. Men det som, för mig är så självklart, har inte alltid varit det för andra, vissa ser det fortfarande som onaturligt och groteskt och de rättigheter som så många icke heterosexuella har kämpat för kan, och får-, aldrig tas för givet. Jag växte upp på landet, utanför en mindre stad och under en lång tid haglade glåporden över mig. Jag klädde på mig allt fler lager med masker och lögner och blev till slut en enda charad. Som vuxen känner jag mig säkrare och tryggare i vem jag är, men i vissa (om än väldigt få-) lägen åker maskerna på igen. Jag vill därför skapa ett rum där alla får vara sig själva, där jag delar med mig av erfarenheter och känslor, och blottar min hud så att du som betraktare kan ta del av vem jag är, men också ställa dig själv frågan vem du faktiskt är.